Det ordnar sig

Jag har haft väldigt många tankar om detta med telefonen och användningen. Nu pratar jag om iphonen såklart inte hemtelefonen.
Alltså ögonen tar stryk för det första. Å för det andra finns det alltid nåt att kolla på på telefonen. Det e dumt för man vill ju leva här å nu.
Jag hatar att jag typ alltid har den i handen eller i närheten. Byter jag rum så måste telefonen följa med. Varför egentligen?
Jag hatar att jag märker att jag läser aftonbladet för 1000de gången medan Leo ligger bredvid å frågar "vad gör du" å jag blir irriterad för jag försöker läsa. Inte hållbart.

Har funderat på en telefonfri vecka men det e inte rimligt. En telefonfri dag borde gå, har ju tänkt tanken massa gånger men när det väl kommer till kritan så finner jag på massa ursäkter inför mig själv så jag "får" spela, läsa tidningen, kolla fb, googla random saker osv.
Frågan e om man mår bättre av att skippa telefonen en dag eller 2 på heltid eller om man bli galen av att inte kunna vara tillgänglig. Ger det mer stress att INTE vara tillgänglig än att alltid vara tillgänglig?
Hmm.. Skulle vilja klara att skippa telefonen men det e så himla svårt.

Jaja, nu ska jag kolla på teve (vilket brukar innebära att jag spelar på telefonen samtidigt som teven e på i bakgrunden å när jag spelat klart kollar jag efter nya artiklar på Aftonbladet, Expressen, GD.se för att sen kolla efter nya inlägg på div bloggar. Å sen när jag e klar med det så spelar jag lite mer. Det är att "kolla på teve" de)