Det ordnar sig

jag har aldrig tappat fattningen som jag gjorde nyss. galet. har inte hunnit fått dålig samvete än men de kommer väl.
ungen vägrar verkligen ligga på rygg på skötbordet. å i natt hade de blivit bajskatastrof i blöjan så han lära verkligen ligga still. men nej. han fick en rolig leksak, två, tre. nej vägrar. a ja, börjar väl klä av honom ändå, samtidigt som han ålar å skriker.
tar sats å håller fast ena armen så han inte kan vända sig. men på nåt sätt så kan han ju de ändå. å lycka till å ta av en bajsblöja med bara en hand.
ni kan ju gissa hur jag, han och allt  runtomkring såg ut. försökte tvätta honom så gott de gick men han blev ju kladdig igen av att han kladdat av "allt" på skötbädden, på väggen osv med hjälp av ålning och av händer.

känner verkligen hur jag MÅSTE lugna ner mig innan jag tar upp honom igen. han ligger i sin säng å skriker nu. de e i ett sånt här tillfälle jag skulle vilja vara två. en som tröstar honom för mamma skrek så jag kan sitta å lugna ner mig ett tag.

a ja .. får försöka städa undan lite innan, de kanske lugnar ner mig (antagligen inte eftersom jag vet vad som hänt om man säger så men vem annars ska städa?)