Vasastafetten
Ja då var det gjort då. Vilken känsla att springa in på upploppet och under portalen tillsammans de sista 100m med sitt lag. Efter 8,9 km på jobbigt sandunderlag i skogen så var målgången en riktigt vinst. Men, jag kommer nog aldrig att göra om det igen. För det var ganska jobbigt med allt runt omkring. Alltså jag satt i en bil från kl8 till kl14.30 och startade kl16. Väntan, milslånga bilköer mellan stationerna och så nycket folk. Eller varken folkmängden eller regnet störde så himla mycket men det var så mycket bara.. Kunde lixom inte njuta riktigt när man inte vet om man hinner lämna nästa tjej till växling innan den som springer kommer fram. Ibland sprang de snabbare än vad bilen kunde ta sig fram. Men jag förstår att organisationen av allt är så bra som det kan vara. Men men :-)
Just det, Daniel sprang ju oxå men för bilmetro lastvagnar laget. 1,5mil, han syns här i vitt med pannband komma in för växling i oxberg
Själv fick man fotboja för att det var sista sträckan och även "stafettpinnen" så man sprang i mål med 2st chip.
Känner mig ganska stel idag eftersom jag sprang sista sträckan å sen direkt till huset vi bodde i och duscha å sen iväg å käka å sen 2,5h bilfärd hem.
Vi käkade middag på Strand. Mycket fin mat och väldigt gott. Den oxfilén var superb och ostsåsen till mmmm mums! Och vad mycket kött man fick.
Sen var ju planen att jag och Daniel skulle sova ännu en natt men vi har fått tag på en bil så vi drog hem efter maten. I spöregn. Gick knappt att se framåt så Daniel körde sakta och försiktigt. Jag somnade efter Falun nångång, nerbäddad med 2 kuddar och ett sovtäcke. Runt kl23 så ramlade vi in genom dörren hemma. Så himla skönt att sova i sin egen säng trots allt. 
Just det, Daniel sprang ju oxå men för bilmetro lastvagnar laget. 1,5mil, han syns här i vitt med pannband komma in för växling i oxberg
Själv fick man fotboja för att det var sista sträckan och även "stafettpinnen" så man sprang i mål med 2st chip.
Kommentarer
Trackback
